Repet vevas under en hoppande persons fötter och över personens huvud. Ett kort hopprep kan användas av en ensam person, och ett längre (långhopprep) av flera som då vevar repet åt den hoppande. Om man använder två rep kallas det double dutch.

Vuxna hoppar vanligtvis hopprep själva, som en del av sin träning, till exempel uppvärmning inför ett styrketräningspass. Att hoppa hopprep är bra konditionsträning och ger även benstyrka och tränar upp koordinationen.

Sedan slutet av 1980-talet har man kunnat tävla i hopprep i Sverige. Det är nu en sport under Svenska Gymnastikförbundet och har officiella Sverige-, Europa- och Världsmästerskap.

vibrator
glidmedel
analplugg
analkulor
dildo
pubisring
sexdocka
lösvagina
penispump
penissträckare

Vibrator
En vibrator är en vibrerande sexleksak  som finns i olika utföranden. Den kan till exempel användas vid onani, förspel eller för extra klitorisstimulering vid samlag. Stavformade vibratorer kallas även för massagestavar.

Glidmedel

Glidmedel eller glidslem är en substans som minskar friktion. Glidmedel har är en produkt som används för att underlätta samlag eller andra sexuella aktiviteter. Det finns tre huvudgrupper av glidmedel på marknaden; vatten-, olje- och silikonbaserade glidmedel. Vattenbaserade är vanligast. Vattenbaserade glidmedel är som namnet antyder vattenlösliga. De innehåller bland annat vatten och något slags gelbildare. Vattenbaserade glidmedel är billiga och snälla mot kroppen men har en tendens att torka ut. Glidet kommer dock tillbaka om vatten tillsätts. Oljebaserade glidmedel har någon slags fett eller olja som bas och är därför hydrofoba. Exempel på oljebaserade glidmedel är Vaselin och olivolja. Alla oljebaserade glidmedel försämrar kondomers hållbarhet. Oljebaserade glidmedel har nämligen nackdelen att de löser upp latex som kondomer görs av. Silikonbaserade glidmedel.Silikonbaserade glidmedel är dryga och ger bra glid men är dyra. Många kondomer har inbyggt glidmedel av silikontyp. En nackdel med silikonbaserade glidmedel är att sexleksaker som är gjorda av silikon skadas av glidmedlet. Det finns en rad glidmedel som förutom att vara vatten-, olje- eller silikonbaserade har getts andra egenskaper. Spermiedödande glidmedel används som komplement till andra preventivmetoder. Glidmedel med smak och lukt är anligen vattenbaserade om de är avsedda för förtäring. Värmande glidmedel är illsatta för att ge nya sensationer vid sex.

Analplugg
En analplugg är en sexleksak vanligen i plast, jelly eller latex avsedd för anal stimulans. Den är oftast försedd med en kraftig utbuktning eller annan utstickande del på baksidan för att förhindra att den försvinner in i ändtarmen.

Analkulor
Analkulor är en sexleksak som förs in i analöppningen för att förhöja sexuell njutning, dels genom att genom sina rörelser i kroppen stimulera, dels genom att dras ut under orgasmögonblicket. De kan både användas av män och kvinnor.

Analkulor bestod förr ofta av kulor (mindre eller större beroende på smak) i ett hårt material som polerat trä, plast, porslin eller liknande. Dessa var fastsatta i ett snöre så att de kunde dras ut. Numera tillverkas de ofta i en mjukare plast eller silikon med ”snöret” ingjutet i plasten. Detta för att göra produkten mer hygienisk.
Det finns analkulor som är mer lika en dildo med olika in- och utbuktningar på en stav. En annan variant har mindre kulor inne i de större kulorna, mjukare för att skapa ytterligare vibrationer.

Dildo
En dildo är en löspenis, en penisattrapp som kan användas både vid kvinnlig och manlig onani. Den är vanligen tillverkad av plast, latex eller silikon och ofta försedd med en batteridriven vibrator, men en sådan är inte per definition en dildo utan en vibrator.
Dildoar finns för både analt och vaginalt bruk. Dildoar kan ha stora fetischistiska värden för vissa par och kan i förspelet föras över huden. Om storleken är rätt kan de även användas för artificiell fellatio. Om de har rätt böj kan de användas för att stimulera G-punkten.
Tidiga dildos var gjorda av sten, trä eller keramik. Under 1940-talet kom en variant av gummi med en stålfjäder inuti. Mer moderna material som PVC och jelly är styvare. De innehåller dock mjukgörare, ftalater, varför det befaras att de innebär en hälsorisk. Det finns även dildoar utan mjukgörare.
Det finns även dildos av kromad eller rostfri metall som av vissa uppskattas för sin tyngd eller möjligheten att värmas eller kylas. Dessa är även lämpliga för elektrostimulation. Även dildos av glas förekommer, ofta i fantasifulla former.
Formen är vanligtvis penisliknande, mer eller mindre realistisk, men i exempelvis Japan utformas de som seriefigurer för att undgå lagar som förbjuder obscena varor.
Specialvarianter som är vanliga är analpluggen, dubbeldildon – som kan användas av två personer samtidigt – och strap-on dildon. Den senare monteras i ett speciellt bälte på en kvinna som därefter kan penetrera sin partner. En dildo kan även sättas fast på låret med en rem eller på en blank yta med hjälp av en sugkopp.

Sexdocka
En sexdocka är en oftast uppblåsbar docka i plast eller latex i naturlig storlek som utrustats med lösvagina eller en dildo/vibrator. Vissa modeller har även en konstgjord analöppning och/eller mun. De är sexuella hjälpmedel som används för onani.
Det finns modeller från en enkel torso för ett par hundra till ytterst välgjorda kopior av riktiga människor som kostar många tusen kronor. Uppblåsbara Barbara, är ett allmänt vedertaget namn på uppblåsbar sexdocka använd som sexleksak. Benämningen kommer från en låt från 1969 av Robert Broberg med samma namn

Lösvagina
Lösvagina är ett sexuellt redskap utformad för att likna en vagina. Den vanligaste utformningen är ett fodral med mjuk eller hård utsida som träs över penis.
De finns i en mängd olika utföranden, allt från batteridrivna med massage- eller vibratorfunktion till enklare modeller som endast är gjutna i någon form av mjuk plast eller silikon.
Lösvaginan används huvudsakligen av män vid onani.

Penispump
En penispump hjälper till att göra det manliga könsorganet större. Tillvägagångssättet varierar från manuella övningar, tekniska hjälpmedel (till exempel penispump) till kirurgiska ingrepp.

Penissträckare
En penissträckare är en sexleksak som sägs ha penisförstorande egenskaper. Till skillnad från penispumpen töjer penisstäckaren ut vävnaden lite lätt så att ny vävnad byggs och därav blir penisen längre och lite tjockare.

En badleksak kan ha formen av ett djur, som till exempel badankor. Dessa används oftast av små barn. En badanka kan ha en insats som ger ett pipande ljud ifrån sig när man klämmer på den. Små barn leker också gärna med hinkar och andra utomhusleksaker i vattnet.

En annan vanlig badleksak är badringen som har formen av en livboj, men som är uppblåsbar och i lagom storlek för ett yngre barn. En badring kan också ha en fantasifull utformning med djurhuvud och svans. Luftfyllda bollar av plast används för bollekar, till exempel kasta gris. En typ av uppblåsbar boll som ofta är större än en fotboll kallas för badboll.

Äldre barn leker ofta med större badleksaker av skumplast som mattor, block och stavar. Denna lek går för det mesta ut på att ha ned varandra i vattnet.

På vissa svenska badhus kan det finnas flera meter långa badleksaker som oftast tas fram i samband med skollov.

Gränsen mellan simundervisning och lek kan vara svårdefinierad när det gäller barn. Föremål som används i simundervisningen som simdynor av plast eller frigolit och flytplattor av skumplast används även i stor utsträckning för lek. Att dyka efter en ishockeypuck eller annat sjunkande föremål som ligger på botten är ett annat moment som förekommer både som lek och som ett led i simundervisningen. De puckar som finns på svenska badhus är ituskurna för att inte locka till stöld.

De flesta radiostyrda modellbilar är uppbyggda på liknande sätt. Bilen innehåller en radiomottagare, strömförsörjning för mottagare och servon, batterihållare eller bränsletank, fjädringskomponenter, styrning, ev. broms, och ett plastskal. Fjädringen består oftast av spiralfjädrar och stötdämpare (friktionsdämpare eller oljefyllda dämpare).

Bilarna kan vara två- eller fyrhjulsdrivna. I de tvåhjulsdrivna modellerna finner man ofta en ganska enkel differential som genom en växellåda kopplas till den eletriska eller nitrometandrivna motorn. I de fyrhjlusdrivna modellerna finner tre differentialer – en framtill, en baktill, och en i mitten. Motorn driver centerdifferentialen. I mer avancerade modeller finner man differentialer som liknar de man finner på fullskalebilar. För att undvika att hjul spinner okontrollerat vid förlust av fäste kan en sorts differentialbromseffekt uppnås genom att fylla differentialhuset med silikonolja av varierande viskositet

I huvudsak delas bilarna in i dessa storleksklasser (skalor):
1:27 (också kallat 1/27). Dessa bilar är riktigt små men det körs många tävlingar i klassen som indelas i tre segment: Touring/Track, Monstertruck & Overland.
1:18 (också kallat 1/18). Dessa bilar är små och lätta och kan nå höga hastigheter med relativt blygsamma medel.
1:10 (också kallat 1/10). I denna klass kan man finna de flesta bilar i klasser som drifting, on-road, buggy, stadium truck.
1:8 (också kallat 1/8). I denna klass kan man finna större monster trucks, buggy och truggy-klassen (som är en blandning av truck och buggy).
1:5 (också kallat 1/5). Här finns de s.k gigant scale modellerna.

Det finns andra storleksklasser, men dessa är de vanligaste.

Det finns två huvudtyper av radiostyrda modellbilar: de med elektriska motorer och de med bränslemotorer..

Elektriska modellbilar använder högvarviga elektriska motorer för att driva hjulen (normalt två eller fyra, beroende på användningsområde). Fartkontrollen hanteras på två sätt:
MSC – Mechanical Speed Control, eller mekanisk fartkontroll. Denna metod använder sig av ett servo som roterar en fartväljare. Eftersom det är mekaniskt blir det utsatt för slitage och smuts. De flesta mekaniska fartkontroller kan även driva bilen baklänges.
ESC – Electronic Speed Control, eller elektronisk fartkontroll. Här används en helt elektronisk metod för att kontrollera motorns varvtal. Eftersom det är elektroniskt tillåter denna kontrollmetod mer precisa justeringar, och kan även erbjuda en sorts elektronisk bromsfunktion. De flesta elektroniska fartkontroller har även backfunktion, även om detta kan avaktiveras på vissa modeller för att vara tillåtna i officiellt sanktionerade tävlingar.

För de flesta elektriska bilar krävs ett eller två NiCd, NiMH eller LiPo batteripaket. Batterikapacitet mäts bl.a. i mAh (milli-Ampere timmar), och storlekar finns från 1400 mAh (NiCd), via 2500 mAh (NiMH) upp till 8000 mAh (LiPo).

Trolleri är konsten att underhålla en publik genom att skapa illusioner och falska sinnesintryck som förvånar och förbluffar, ofta så att det verkar som om något omöjligt har skett eller som om trollkarlen har övernaturliga krafter. Trots det skapas illusionerna med naturliga medel.

Trolleritekniker används ibland även av konstnärer inom andra områden, såsom teater, film och scenografi, samt av falskspelare. För de utövarna är i regel de magiska teknikerna underordnade målet att skapa komplexa föreställningar.

Lego gjorde ett försök att haka på dator- och TV-spelsmarknaden i ett samarbete med Oracle. Dessvärre blev det en dyrköpt erfarenhet för Lego. Utvecklingen av spelen tog lång tid och blev mycket dyrare än beräknat och höll nästan på att tömma deras kassa. Efter att ha vidtagit åtgärder som kan ses som en marknadsanpassning har bolaget kommit på fötter igen. Lego har bland annat köpt delar av rättigheterna till Star Wars och Harry Potter som nu återfinns i deras sortiment i form av byggsatser. Med tiden har även satsningen på dator- och TV-spel burit frukt, och där går det att finna en rad olika spel där karaktärena utgörs av små Lego-gubbar.

Det är vanligt att kända spel, filmer och böckers karaktärer blir Lego-figurer. I och med Star Wars-filmerna gjordes exempelvis Lego-figurer av Luke Skywalker, Darth Vader, Han Solo med flera. Även skepp från filmerna, som Millennium Falcon har gjorts till Lego. Annat som blivit Lego är Harry Potter-filmerna/böckerna, Robin Hood-legenden med mera.

Det finns pussel med från bara några få bitar, vars målgrupp är mindre barn, till flera tusen. Vanliga storlekar är 750, 1 000, 1 500 och 2 000 bitar. En pusselbit består av in- och ut-pluggar som hakar i en annan bits ut- eller in-pluggar. En typisk bit har två ut- och två in-pluggar.
Det finns olika metoder att gå till väga. Vanligt är att börja med kantbitarna, som är lätta att hitta, och bygga vidare från dem, eller att utgå från stora och tydliga motiv. Ett vanligt återkommande problem är att bitar har kommit bort, eftersom de lätt sveps ned på golvet eller hamnar under dukar.

När pusslet är lagt ligger det normalt inte kvar länge innan det monteras ned och läggs tillbaka i lådan igen. Vissa klistrar dock fast det färdiga pusslet på en trä- eller pappskiva för att hänga upp det på en vägg. Numera finns även elektroniska pussel, pusselspel, på nätet.

Exempel på kända sällskapsspel är Cluedo, Jägersro, Bondespelet, Monopol, Finans, Fia, Luffarchack, Yatzy, Alfapet, Trivial Pursuit och NE-spelet.

Nallebjörn eller teddybjörn när en leksaksbjörn i tyg eller annat mjukt material med stoppning.

Teddybjörnen sägs ha fått sitt namn från Theodore Roosevelt som i samband med en jakt blev erbjuden att döda en infångad björnunge, men vägrade. Den Internationella nalledagen (Teddy Bear Day) firas på Theodore Roosevelts födelsedag den 27 oktober varje år. Den mest berömda tillverkaren av teddybjörnar är Steiff.

Gosedjur kan ha nästan vilken form som helst. Ofta tillverkas kramdjur med förebild av olika djur i tecknade serier och TV-serier, till exempel Björne, Snobben, Bamse och katten Gustaf.

I sin ursprungliga betydelse är leksaker en allmänmänsklig företeelse med spår långt bak i tiden. Även i egyptiska gravar finns lämningar av leksaker i form av dockor, bollar. spel, mekaniska leksaker och förminskade husgeråd. Även i antikens Grekland och från det romerska riket finns lämningar av leksaker i trä och lera.

Från medeltiden finns väldigt få leksaker bevarade, en tennsoldat är daterad till 1200-talet.

Så småningom kom Nürnberg att bli en leksaksstad, med regelrätt leksaksproduktion och stor export. I Sverige startades Gemla leksaksfabrik (1860), som den första egentliga leksaksfabriken. Följt av BRIO, Enköpings leksaksfabrik (1890), Santessonska tenngjuteriet, C.C Olsons leksaksfabrik och så vidare. Under världskrigens importsvårigheter på 1900-talet startade åtskilliga små svenska tillverkare sin verksamhet, men kom på 1990-talet att ersättas av importerade leksaker från låglöneländer.